PORTER & STOUT
Får här en egen sida trots att de tillhör alefamiljen. Namnet Porter härstammar från mitten av 1700-talet och har sin upprinnelse i den popularitet som ölet vann hos Londons marknadsarbetare ("porters" bärare). Det populära mörka ölet exporterades i stora mängder till Irland där det i folkmun kallades porter. Den inhemska marknaden med Arthur Guinness och Beamish & Crawford i spetsen utvecklade med portern som utgångspunkt snart egna varianter som sedemera blivit kända världen över. Arthur Guinness son som även han hette Arthur i förnamn uppfann vid tiden runt 1820-talet något som han kallade extra stout porter som blev så populärt att drycken snart exporterades över hela världen. Ölet var betydligt starkare än traditionell porter och namnet blev med tiden kort och gott Stout. Guinness har efter detta under lång tid varit en maktfaktor både på Irland och i övriga ölvärlden. Denna maktfaktor är idag inte alls lika uttalad då ett flertal tunga konkurrenter så som Heineken Irland (Murphy`s) och Carlow Brewing Company som presenterar slagkraftiga alternativ till Guinness klassiker. I Sverige har historiskt inte funnits speciellt många bryggerier som tillverkat porter med undantag av David Carnegie som 1836 började brygga porter i Göteborg. Carnegie Porter har sedan dess varit marknadsledande inom landets gränser även om ett antal microbryggerier idag har ökat sina marknadsandelar med gott porter.
IRLÄNSK STOUT
Guinness Draught
Processen med att tappa upp en äkta pint Guinness får sägas vara i det närmaste kultförklarad. Idag däremot så finns i burken en kvävepatron som tillser den fasta och krämiga skumkronan. Draught har en torr smak av rostad malt och ett avslut av beska och syrlighet.
Guinness Extra Stout
Föregångaren till alla Guinnessvarianter. Som alla Guinness till smaken torr och med en rejäl beska. I Storbritannien kallas ölet ofta för Guinness orginal. Ölet för export är alkoholstarkare än vad som är fallet med Draught och håller ca 8 % vol.
Guinness Foreign Extra Stout
Ett extra stout med högre alkoholhalt och mer humle beroende på exportsträckorna till Afrika, Asien och framför allt Indien. Den högre alkoholhalten och det ökade humleinslaget hade som uppgift att bättre konservera ölet för den långa resan. Framför allt humlen ger ölet en mer komplex doft och smak som fått många entusiaster världen runt. Ölet finns att köpa även i Sverige och rekommenderas varmt.
Guinness Special Export
Special export är tyvärr svårt att finna i Sverige. Brygden var från början ett resultat av en förfrågan från en belgisk ölimportör som önskade ett specialöl. Året var 1912 och exporten är fortsatt strikt exklusiv till den belgiska marknaden.
Carlow´s O´Haras
O'Haras Stout är en stout med mycket rostad malt, choklad och kaffe i doften. Smaken är fylligt rostad med en kraftig beska som sitter kvar länge. Den har ett härligt krämigt skum som nästan är mörkt i färgen. O'Haras Stout passar till skaldjur, ostron, stark ost och choklad. En prisbelönt irländsk Stout! Marknadsförs i Sverige av Brewery International Sweden AB.
Beamish Stout
Beamish Stout är en av de irlänska klassikerna. Ölet är kanske inte så komplext som Guinness men utgör ändå ett klart bevis för den irlänska stouten med sin torra och stora beska. Fyllig, torr, bitter, rostad smak med lång, kraftig efterbeska, en rökig ton och inslag av kaffe.
Murphy´s Stout
Kanske det öl som idag är närmast att likna vid den helgonförklarade Guinness. I Sverige en bortglömd pärla som mycket väl kan vara ett personligt val för alla hängivna stoutanhängare. Ölet är traditionellt förenat med torr beska och rostad malt med avslut av röktoner och kaffe. Ölet tillverkas av Heineken Irland och är precis som Beamish en allvarlig utmanar till Guinness.
IMPERIAL STOUT
Om irlänsk stout får anses vara nära släkting till portern så är Imperial stout dess tvilling. Imperial stout har sin vagga i London och tillverkades från början som exportöl med adress till bland annat Tsaren i Ryssland. Ölet är alkoholstarkt med varierande färg från mörk brunt till svart. Skumkronan är mörkare än vad som är fallet med den irlänska stouten men välsmakande. Smaken är komplex med inslag av kaffe, russin och markerad humlebeska.
SWEET STOUT (Cream Stout)
Även kallad milk stout. En del antog förmodligen att syftningen på mjölk var rent bildlig medan andra tog det mera bokstavligt. Lustigt nog var det de senare som hade rätt. Milk stout har sitt ursprung i London i mitten av 1800-talet. År 1875 ansökte J H Johnson i Lincoln`s Inn Fields om att få patent i London på "milk beer". Han fick tillfällig ensamrätt på denna uppfinning som var ett öl med vassla, mjölksocker (laktos) och humle. Som namnet anger så är ölet syrat och sötat med mjölksocker. Färgen varierar från mörkt röd till svart och har en tät skumkrona. Smaken präglas av maltsötma, karamell och chocklad. Ölet är i förhållande till övriga stout, mjuk och rund i smaken och alkoholhalten ligger endast runt 3%. Initialt marknadsfördes brygden så som hälsodryck och vissa likheter med för dagen populära naturapotek är inte långt borta.
Oatmeal Stout
Ytterligare en brygd som uppkommit på grund av britternas önskan om ett hälsosammare alternativ av dryck. Bryggarna tillsatte i detta fall en liten mängd havre till brygden vilken även i små mängder ger en karaktäristisk nötsmak. Ölet är för övrigt lättdrucket, medelfylligt med en god beska.
